Förbered inför våren

Sverige är avlångt, det är en sliten fras som aldrig stämmer så bra som just på våren. När påskliljor och tulpaner blommar i landets södra delar så är snödrivorna fortfarande höga här i Västerbottens inland. Vilhelmina är en fjällkommun som gränsar mot Norge och i många år hade vi, hur underligt det än kan låta en tradition av att anordna skidtävling på Stekkenjokk på kalfjället på midsommarafton.
Stekenjokk på vår/försommaren

Så när längtan efter våren blir för stor så har jag mina små trix att ta till. Det här med att måla tulpaner på snökanterna är kanske lite desperat men det höjer humöret en del när flödet i sociala medier visar rabarberknoppar och vi fortfarande har djup snö här.

Som tur är så kan man få en hel del att växa på fönsterbrädan också. Jag brukar göra så här: Jag rengör tomma mjölkförpackningar med kökssåpan som är oparfymerad. Använd alltid oparfymerat till sådant som har med mat och livsmedel att göra.

 

 

 

 

Sedan fyller jag dem med planteringsjord och sår enkla saker som till exempel ärtor. Jag använder vanliga gula ärtor (ärtsoppsärtor) från ICA I Love Eco. De ger fina skott och eftersom att det bara är skotten vi vill ha så kan man så dem riktigt tätt.

Idag kan vi åka till en affär och köpa vilka grönsaker och vilken frukt vi vill. Vi kan när som helst få tag på nästan vad som helst som odlas på jordklotet (kanske inte helt rimligt när man tänker på saken) men så var det inte förr och speciellt inte här. Inlandet och fjälltrakterna var svåra att nå och det var svårt att frakta varor och speciellt färskvaror hit upp. Det var inte ovanligt att man själv fick bära sina varor långa sträckor då det inte fanns vägar som bar för fordon. Vandringsled och kängor var vad som erbjöds. Ändå lyckades människor överleva här, tack vare goda kunskaper och erfarenhet. Just det här med avsaknaden av grönsaker under stora delar av året var en “svårknäckt nöt” men Gompan har räddat många från att bli sjuka. 

 

Gompa gjorde man på Kvanne och Jaärja, (Angelika och Tolta på Svenska). Man plockade dessa växter späda, förvällde och malde dem till en grön massa. Man skulle kunna likna den vid pesto faktiskt. Förr förvarades gompan i trätunnor med kärnmjölk, tunnan fick stå svalt och jäsa. Jag har hört talas om att man åt den med mjölk eller tjockmjölk men det fanns säkert andra sätt också att äta den gröna hälsan. Numera fryser man gompa och tinar eftersom man vill ha men jag skulle inte säga att det är en vanlig maträtt eller ens tillskott men som tradition lever den kvar.

 

 

Tillredning av Gompa.

 

 

Annat som går bra att odla i återanvända mjölkförpackningar är, spenat, krasse och senapsfrön.
Skotten är goda att klippa ner i sallad, på smörgås eller bara som grönt på tallriken. Ärtor och krasse växer snabbt och på några få dagar har du färska gröna skott att äta.

 

 

Ärtor, det här är vanliga gula ärtor från ICA I love Eco, det fungerar utmärkt att odla som “microgreens”.

 

 

Smörgåskrasse går också snabbt och enkelt att driva upp på förnsterbrädan.

 

 

Spenat är lite tunnare men kommer också upp snabbt och ger härligt spröda gröna blad.

 

 

Senapsfröna är svårast att få att gro men kommer också upp hyggligt snabbt.

 

 
Tanken är ju inte att det här ska bli stora plantor så därför kan man så tätt och klippa ner.
Det kallas för microgreens nu för tiden och är lite “hippt”. Jag har inget annat namn på det men det är ett fint sätt att fixa lite grönt och fräscht när våren känns långt borta. 

Skulle det nu vara så att någon av er får för sig att Gompa är ännu hippare så rekommenderar jag en semester i Vilhelmina, kanske till och med lagom till nybyggarveckan då får alla som vill lära sig riktigt hippa saker som att göra gompa, slå med lite, hässja hö, kula eller eller blåsa i näverlur.

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar